Forskare föreslår gemensamma nordiska beräkningsregler för att minska byggnaders klimatpåverkan

Experter vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med nordiska kollegor arbetat fram beräkningsreglerna som de menar kan ligga till grund för en nordisk gemensam implementering av europeisk bygglagstiftning.

I en ny rapport lyfter de fram fördelarna med att ha ett gemensamt sätt att beräkna klimatpåverkan för byggnader ur ett livscykelperspektiv.

De nordiska länderna ligger i framkant vad gäller klimatdeklarationer för nya byggnader och flera länder har redan implementerat eller planerar att införa reglerna enligt lag. I EU är det nu obligatoriskt att deklarera den GWP – global warming potential, som en byggnad har, baserat på det uppdaterade energiprestandadirektivet för byggnader (EPBD).

Från 2030 kommer det att krävas klimatdeklaration för alla nya byggnader och redan 2028 för alla byggnader som är över 1000 kvadratmeter stora. Beräkningarna ska baseras på livscykelanalys och följa globala och europeiska standarder. För att effektivisera dessa beräkningar har projektet som grundats av Nordic Innovation tagit fram beräkningsregler med metodantagande, scenarioinställningar och generiska data som kan användas.

– Den nya EU-lagstiftningen innebär att alla nya byggnaders hela livscykel måste klimatdeklareras och klara det gränsvärde som kommer bestämmas nationellt. Det kräver att alla räknar på samma sätt och nu har vi tagit fram en första uppsättning hur sådana scenarioantagande kan göras, säger Martin Erlandsson, livscykelexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I rapporten beskrivs olika scenarioantaganden och vilka informationsmoduler som är kopplade till dessa. Det framtidsscenario som tillämpas ska spegla utvecklingen de kommande 50 åren och är baserat på politiska beslut som har fattats. Rapporten tar också upp ämnen som växtlighet på byggtomter och definition av hållbara skogar för att kunna få tillgodoräkna sig bidraget till biogen kollagring i de byggprodukter som används.

– Vi är medvetna om att inte alla dessa aspekter kommer att ingå i den slutliga klimatdeklarationen, men det är bra att forskningen även omfattar möjliga framtida frågor och våra resultat kan användas redan nu i frivilliga bedömningar, säger Janne Pesu, projektledare på finska miljöinstitutet SYKE.

Läs mer och ladda ner rapporten här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För mer information, kontakta:
Martin Erlandsson, martin.erlandsson@ivl.se, tel. 010-788 65 30

Rekommendationerna och rapporten har tagits fram av en nordisk expertgrupp: IVL Svenska Miljöinstitutet, Finlands miljöinstitut (SYKE), Naturresursinstitutet Finland (LUKE), och med hjälp av en stor grupp andra experter i hela Norden och Estland.